10 maj 2012

Eld


Nu har jag tagit mig igenom de 634 sidorna av uppföljaren till Cirkeln, och jag blir inte riktigt klok på de här böckerna! Jag menar, när jag börjar läsa så är jag helt fast och kan inte sluta, men nu i efterhand så känns de som en axelryckning. Jag försöker komma på vad som hänt på alla dessa sidor, men minns bara en massa familjeproblem och alla PE-are. Och så lite body swap's såklart.
Jag vill ha mer magi, och framförallt mer action, och då menar jag i mer än bara de sista kapitlen.

Missförstå mig rätt nu, för jag gillar verkligen de här böckerna, men samtidigt så händer det inte så jädrans mycket. Visst, vi får lära känna tjejerna utan och innan, men det tyckte jag att man gjorde redan i Cirkeln?
Eller så här, det händer en hel del, men jag tycker att själva huvudhistorien hamnar lite i skymundan bakom alla vanliga vardagsproblem. Jag vill ju ha en massa demoner och krig och sånt! Ös på med magiska krafter, liksom!

Iaf, jag hatar Erik, och jag blir otroligt provocerad av "Positiva Engelsfors" som snabbt som tusan har hela staden och dess invånare i sitt sektgrepp. De är så obehagligt lyckliga så att jag ryser lite.

Jag vet egentligen inte vad jag ska säga om Eld. Jag vill ha slutet NU, och det är kanske just för att jag älskar böckerna så mycket, som det irriterar mig att jag ändå inte känner mig nöjd när jag slagit ihop Eld för sista gången.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar